Nederländerna - av Mr. Kaj Hollemans (KH juridisk rådgivning) (kolumner Khla).
Den 21 juni 2022 Representanthuset röstade om en motion av riksdagsledamot Joost Sneller (D66). Denna motion har antagits vilket innebär att regeringen uppmanas att utreda hur möjligheten kan skapas att snabbare och effektivare reglera försäljning och innehav av nya högriskämnen. Motionen är intressant i den meningen, eftersom den täpper till ett gap mellan (att kunna) göra ingenting och ett totalförbud.
Regleringar, som att sätta en åldersgräns för försäljning, volymbegränsningar, ett reklamförbud eller en obligatorisk hälsovarning, bidrar till att minska hälsoskadorna av nya högriskämnen. Att lägga till en lista 0 till opiumlagen för nya högriskämnen, för vilka sådana åtgärder kommer att gälla, tillfälligt eller på annat sätt, kan verkligen vara ett användbart tillägg till den nuvarande rättsliga ramen.
Detta hade till exempel varit en bra lösning för lustgas (lustgas), som snart kommer att omfattas av opiumlagen, med undantag för några rättsliga tillämpningar. Detta gör nästan hela produktionen, handeln och försäljningen av lustgas olaglig. Om försäljning och användning av lustgas var bättre reglerad från början, då situationen hade inte blivit så överstyr och problemen hade
runt lustgas har varit mindre. Men under de senaste sju åren har den nationella regeringen misslyckats med att reglera lustgas på något sätt, trots uppmaningar sektorn för detta ändamål. Från början hade den nationella regeringen bara ett mål i åtanke: att placera lustgas på lista II i opiumlagen. Förslaget ligger nu hos statsrådet för rådgivning. Delvis med tanke på de kritiska riksdagsfrågorna kring detta förslag, förväntar jag mig att statsrådet fortfarande kommer att ha vissa reservationer mot förslaget eller förklaringen och att en ändring eller tillägg är nödvändig, men i slutändan kommer lustgas att föras upp på lista. II opiumlagen. Förbudet beräknas träda i kraft den 1 januari 2023.
Statsrådet
Statsrådet reserverar sig också mot ett annat förslag från regeringen. Råden är den 8 juni 2022
publicerats om ändring av opiumlagen i samband med att en tredje lista lagts till i syfte att motverka produktion av och handel med nya psykoaktiva ämnen (NPS). Detta förslag är mer känt som ämnesgruppsförbudet.
Statsrådet konstaterar i sin rekommendation att RIVM redan 2012 bedrivit forskning på uppdrag av Socialdepartementet om för- och nackdelar med olika alternativ för en generisk kriminalisering av NPS. RIVM kom då fram till slutsatsen att införandet av ett generiskt system inte rekommenderas.
Enligt statsrådet bygger ett generiskt förbud inte på bevisad skadlighet av alla ämnen som omfattas av förbudet. De exakta hälsoriskerna med NPS är trots allt inte kända, eftersom det ofta handlar om nya ämnen. Dessutom bygger ett generiskt förbud på försiktighetsprincipen: det förbjuds grupper av ämnen som enligt regeringen utgör ett obevisat hot mot folkhälsan.
Påfallande nog anför inte statsrådet i sammanhanget att opiumlagens systematik inte tillåter att vissa ämnen förbjuds utifrån försiktighetsprincipen. Grundprincipen i opiumlagen är trots allt att ämnen endast får omfattas av opiumlagen om det har visats att dessa ämnen påverkar människors medvetande och, om de används av människor, kan leda till skador på deras hälsa och skada på samhället.
Effektivt och effektivt
Statsrådet kritiserar även på andra punkter lagförslaget. Förslaget för in ett stort antal ämnen inom opiumlagens tillämpningsområde. Därmed går regeringen bort från kriteriet bevisad skadlighet för folkhälsan. En sådan genomgripande förändring kan enligt statsrådet motiveras om det kan påvisas att den föreslagna förändringen är verkningsfull och ändamålsenlig. Förklaringen brister i detta avseende.
För att kunna bedöma lagförslagets mervärde är det enligt statsrådet särskilt viktigt att urvalet av de ämnesgrupper som ska förbjudas är effektivt. Detta kräver att ämnesgrupperna inte är för stora. I takt med att ämnesgrupperna blir större krävs fler undantag och undantag. Det är trots allt inte alla ämnen som faller under de förbjudna ämnesgrupperna som bara har olaglig användning.
Enligt statsrådet innehåller förklaringen inte heller några uppgifter om hur många ämnen som förväntas falla under förbudet, men som inte alls är skadliga eller har rättslig tillämpning. Det är därför inte möjligt att av förklaringen utläsa i vilken utsträckning förbudet mot de utvalda ämnesgrupperna kommer att vara effektivt och i vilken utsträckning lagförslaget endast kommer att medföra en begränsad ökning av antalet undantag.
Informationsförsörjning
Ett förbud mot grupper av ämnen är också mindre lätt att förklara än ett förbud mot ett specifikt ämne. Ur medborgarens perspektiv är det viktigt att det sker en tydlig kommunikation om vilka konkreta ämnen som faller under ämnesgruppsförbudet. De flesta medborgare kommer inte att veta detta, eftersom det kräver specialistkunskaper. Det krävs därför en tydlig kommunikationsprocess för att lagförslaget ska bli effektivt. Medborgaren bör få tillräcklig information om alla ämnen som faller under det generiska förbudet. Förklaringen tar inte upp detta.
Att korrekt informera medborgarna om vilka konkreta ämnen som faller under det generiska förbudet utgör en betydande utmaning för regeringen. Det är svårt att konkretisera detta, just för att ämnesgruppsförbudet potentiellt gäller många olika ämnen. Alla dessa ämnen kommer snart att förbjudas. Utan att inse det kan du som medborgare ställas inför stränga straff eller en fällande dom. Detta är en mycket befogad poäng från statsrådet, eftersom det måste stå klart för en medborgare vad som exakt är straffbart i opiumlagen. Detta gäller förvisso höga brottshot.
RIVM rapport
2012 publicerade RIVM en rapport om för- och nackdelar med att införa olika former av ett generiskt förbud mot NPS. På den tiden ledde detta till slutsatsen att en generisk kriminalisering av alla NPS inte är genomförbar, eftersom hundratals anslutningar skulle förbjudas som ett resultat. Det finns ingen indikation i förklaringen på hur RIVM varit delaktigt i utarbetandet av detta förslag. Detta väcker enligt statsrådet frågan om i vilken utsträckning de nackdelar med ett generiskt förbud som då nämndes i RIVM-rapporten inte längre skulle vara giltiga.
Med hänsyn till RIVM-betänkandets relevans för propositionen rekommenderar Statsrådet att närmare granska de av RIVM beskrivna nackdelarna och motivera varför detta nu ska ses annorlunda. Avdelningen förordar också att det i motiveringen motiveras varför RIVM inte på nytt ombads ge råd om önskvärdheten av att kriminalisera de tre föreslagna ämnesgrupperna.
RIVM-rapporten beskriver totalt 9 nackdelar. Jag misstänker att regeringen medvetet inte reagerade på denna rapport. På grundval av denna rapport från RIVM har förslaget ingen chans att lyckas. Regeringen uppmärksammades på detta av flera parter under 2020 under remissen men bestämde sig för att inte göra något åt det. Det får en att undra i vilken utsträckning regeringen har tagit kritiken mot detta förslag från samhälle och akademi på allvar. Det är bra att statsrådet uppmärksammat detta och återigen uppmärksammar det.
Fri trafik av varor
Även statsrådet har kritik på en annan punkt. Lagförslaget är en begränsning av den fria rörligheten för varor. En sådan begränsning måste motiveras. Förklaringen hänvisar till två motiveringsgrunder: skydd av folkhälsan och skydd av allmän ordning. Båda motiveringsgrunderna är otillräckligt motiverade, menar statsrådet.
För att motivera begränsningen av den fria rörligheten för varor avser förklaringen i första hand skyddet av folkhälsan. Det bör noteras att det inte är säkert att alla ämnen i de förbjudna ämnesgrupperna faktiskt är skadliga för hälsan. Utifrån försiktighetsprincipen vore det dock enligt regeringen motiverat att förbjuda ämnen så länge det är oklart om de är hälsofarliga.
Statsrådet påpekar med rätta att försiktighetsprincipen åtminstone kräver att verklig skada på människors hälsa är sannolika. I motiveringen anges dock inga vetenskapliga underlag som motiverar skadligheten av de ämnen som faller under de föreslagna ämnesgrupperna. De exakta hälsoriskerna med dessa nya ämnen har ännu inte kartlagts, enligt förklaringen.
Statsrådet förordar en ytterligare motivering av att lagförslaget är nödvändigt för att skydda folkhälsan, att undersöka sannolikheten för att de förbjudna ämnesgrupperna utgör en reell risk för folkhälsan och att vid behov ändra propositionen.
För det andra hänvisar förklaringen till skyddet av den allmänna ordningen i Nederländerna. Lagförslaget skulle vara ägnat att skydda detta intresse, eftersom Åklagarmyndigheten kommer att ges möjlighet att åtala personer som agerar i strid med lagförslaget. Lagförslaget bekämpar alltså organiserad brottslighet, som kan ha en störande effekt på det holländska samhället.
Förutom att det är fråga om cirkulära resonemang (det är trots allt inte fråga om något brott, eftersom dessa ämnen ännu inte omfattas av opiumlagen), så accepteras inte en vädjan till skyddet av den allmänna ordningen lätt i rättspraxis. Det måste finnas ett "verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse." Enligt statsrådet är motiveringen för detta kriterium återigen otillräcklig.
Det är inte på något sätt säkert att kriminella organisationers inblandning i vissa varor eller tjänster alltid måste leda till att dessa varor eller tjänster måste förbjudas. Enligt statsrådet ska förklaringen ytterligare motivera varför skydd för den allmänna ordningen genom det föreslagna förbudet är nödvändigt i detta fall.
Signaler
Jag håller i stort sett med statsrådets råd. Förslaget är i flera avseenden dåligt motiverat och regeringen har knappast gjort något med inspelen från olika parter under remissen.
Denna vecka argumenterade polisen för reglera narkotikamarknaden under en möte i Leap Europe och dök upp en rapport av den oberoende tankesmedja Thinking föreslår att reglera den inhemska tillgången på både cannabis och ecstasy. Detta ökar narkotikapolitikens trovärdighet och effektivitet. Alla droger kräver inte samma tillvägagångssätt.
Genom att reglera ogräs och ecstasy kan hundratals miljoner euro i vinster per år avledas från brottslingar, enligt rapporten, och effekterna av narkotikabrott kan hanteras: avfallsdumpning i naturen, unga människor som lämnar skolan för att handla med droger. . Dessutom kommer ecstasy-användare mindre i kontakt med narkotikahandlare och mindre benägna att komma i kontakt med andra, mer skadliga ämnen, som speed, GHB och crystal meth.
Förslaget om att lägga till en lista 0 i opiumlagen går också på denna linje. En reglering, där regeringen sätter strikta regler för produktion, distribution och försäljning av vissa ämnen, är ett bättre alternativ än ett totalförbud. Detta skulle också vara en gudagåva för NPS.
I Storbritannien har införandet av ett ämnesgruppsförbud lett till en ökad droganvändning. Två år efter att förbudet infördes slog dödsfrekvensen från användning av orent MDMA, kokain och opiater nytt rekord. Från en "Översyn av lagen om psykoaktiva ämnen 2016” från november 2018 visar att ökningen av NPS i Storbritannien inte har minskat efter införandet av Psychoactive Substances Act och att gatuhandlare till stor del tagit över distributionen av nya psykoaktiva substanser.
Inrikesministeriet har självt medgett att målen för "skademinskning" inte har uppnåtts. Om det är resultatet av det ämnesgruppsförbud som regeringen föreslagit, så undrar jag vad som ligger bakom detta förslag.
Dags för en annan drogpolitik
Det är dags att politikerna i Haag tar dessa råd och signaler på allvar och börjar fundera på ett annat förhållningssätt till narkotikaproblemet, där regeringen övervakar och reglerar marknaden, istället för att överlåta den till hänsynslösa kriminella. Det är dags för regeringar att ta skyddet av användarnas hälsa på allvar, snarare än att få folk att känna sig skyldiga för att maskera misslyckandet med nuvarande politik. Kort sagt, det är dags för en annan drogpolitik.
